Lisbeth Pipping

Hur överlever man och får ett gott liv?

Familjehem är en familj som ger ett barn ett hem. Ett barn som inte kan bo med sina föräldrar.

Lisbeth Pipping lyfter barn i samhällsvård. Hon vill med som bok Familjehemsboken berätta om vad familjehem är. Berätta om hur det är att bli omhändertagen och tvingas lämna dem man älskar mest, sina föräldrar. Barn i familjehem måste bli synligare, därför har Lisbeth Pipping skrivit fyra barnböcker i ämnet. Hon menar att barn måste få veta. Det barn inte vet skadar dem. Sanningen kan vara mycket smärtsam, men tystnaden dödar.

Lisbeth Pipping är författaren bakom självbiografin Kärlek och stålull - att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Min barndom var full av slag och psykisk misshandel. Jag var alltid rädd, varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund. Rädd för min mamma, rädd för mina klasskamrater, rädd för han som utnyttjade oss, rädd för allt. Det fanns nästan ingen trygghet att finna i min barndom. Jo, det fanns en plats där jag kunde känna mig trygg, även om det tog tid att våga vara trygg hos mina sommarföräldrar. Deras gård var en oas. Där fann jag en trygghet under de sommarveckor jag bodde långt bort från mamma. Men det var bara de där sommarveckorna. På ett mycket starkt och gripande sätt berättar Pipping om sin barndom och hur hon trots svårast möjliga utgångsläge lyckades skapa sig ett bra liv. Sedan 2015 bor Lisbeth i sin födelsestad Göteborg efter mer än 20 år i småstaden Alingsås. Hon och har två vuxna barn. Hon är författare, debattör och en mycket uppskattad föreläsare.

I sin föreläsning " Från vanvård till en fråga i "Vem vet mest?" lyfter hon vad det innebär att växa upp med en förälder som är utvecklingsstörd. Berättelser från den egna barndomen varvas med forskning och barn, ungdomar och vuxnas berättelser om liknande uppväxtvillkor.
•Vad gör det med ett barn som tidigt växer förbi sina föräldrar?
•Hur berättar vi öppet och rakt för barn om vad de är med deras föräldrar?
•Vad vet vi om de här barnen och deras familjer idag?
•Hur överlever man och får ett gott liv?

Jag mobbar inte - en föreläsning om hur vi stoppar mobbning "Jag vet hur det är att vara mobbad, jag var det varje dag under nästan hela min skolgång. Efter nio långa år av mobbning fanns det ingen Lisbeth kvar. Jag var "Lösset", inte bara i mina mobbares ögon utan även i mina egna. Ett litet värdelöst löss. Idag vet jag att jag är värd att vara älskad och omtyckt. Det tog många långa år att komma dit jag är idag. Mobbning ger sår som tar lång tid att läka och ärren bär vi med oss hela livet. Det är min djupa övertygelse att vi måste våga och vilja prata öppet om mobbning. Vi måste tala öppet om vad den gör med alla inblandade."

Lisbeth Pipping genomförde 2009 en riksomfattande enkätundersökning där 1100 barn och ungdomar deltog och fick svara på frågor om vad mobbning är och hur vi stoppar det. Följ med in i barnen och ungdomarnas värld av hur det är att vara mobbad, mobba eller tyst titta på. Ta del av deras råd om hur vi stoppar mobbning. De har något att säga oss vuxna och de säger det med en röst - vi har inte tid att vänta. Att vara mobbad är att vara utanför och osynlig. Att vara mobbad sätter spår långt in i vuxenlivet. Men även den som mobbar andra skadas av mobbningen. Sedan måste vi prata om den tysta gruppen. De barn och unga som ser den mobbning som sker på deras skola och på nätet. Att titta på utan att ingripa är också att delta i den mobbning som sker. Lisbeth Pipping vill ge barn och unga modet att våga stå upp för den som mobbas. Hon vill att alla på skolan ska säga "Jag mobbar inte!" Vi både kan och ska stoppa den mobbning som sker varje dag i landets alla skolor. Hon lyfter även boken Hjälp mitt barn är mobbat, som Pipping skrivit tillsammans med Lars Arrhenius. En bok som ska ge familjer information och stöd när ett barn drabbas av mobbning. Författarna menar att hela familjen drabbas när ett barn blir utsatta för mobbning.